Kniiiip stjärten?

Jag har börjat poweryoga! I morgon är det dags för mitt tredje pass.

Det är asjobbigt, det är väldigt lite, faktiskt inte alls, ligga och slappna av på en madrass till tonerna av valsång som jag kanske lite vagt hade hoppats på först. Man tänjer och sträcker och böjer och fokuserar och grejar och blir skoningslöst upplyst om hur smidig man är. Eller inte är.


Men det känns oerhört välgörande för både kropp och själ och jag tänker balans, jag tänker smidighet, jag tänker styrka…
Som den insiktsfulla person jag är så konstaterade jag rätt snabbt min begränsning och tror att det kommer att ta ett långt tag innan jag tycker att hundens position känns avslappnade, bekväm och naturlig.
Även i fullt påklätt skick.

Vov.

Jag lånade bilden från Aftonbladet.