Jag har höga ambitioner. Utöver springet tänker jag "yoga, måste vara suveränt för att strecha ut stela muskler, hitta balans och stabilitet. Kanske lite styrka också. Och smidighet." och "pump, eftersom jag inte har disciplin nog att styrketräna på egen hand, men jag behöver ju faktiskt bygga både lite starkare ben och bål. Och axlar. Armar och bröst, när jag ändå håller på.". Så tänker jag.
Vi har dessutom utmärkta lunchpass på jobbet med superprofessionella ledare, så varför inte passa på att utnyttja dessa?
I dag har jag således yogat på lunchen. Bortsett från det faktum att jag inte helt har full koll på alla turordningar i solhälsningen (det måste man väl kunna söka på youtube på förresten, kom jag på precis i denna skrivandes sekund) så står det mig klart och tydligt att jag: är svag, är stel och osmidig, har dålig balans och har problem med andningen.
Bryska insikter en onsdagslunch.
onsdag 21 oktober 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Äh, vem fan har inte det...
SvaraRaderaDu vet ju att jag hade hållt andan i en hel timme för din skull! Är inte det kärlek så säg?
SvaraRaderaNär ska man andas in och när ska man andas ut??
SvaraRaderamissud: Det är kärlek, banne mig!
SvaraRadera